Ett snack med Kate och Markus från Kate Boy

Kate Boy @ Debaser Strand 150117. Foto: Hanna Kastås

Kate Boy skrev debutsingeln Northern lights efter en utkväll första gången de träffades och har varit en elektropop-akt att räkna med sedan dess. Efter några dagars videoinspelning i norra Sverige var bandet tillbaka i Stockholm i helgen för en konsert på Debaser Strand och Hellsisters fick ett snack med Kate Akhurst och Markus Dextegen innan de skulle kliva upp på scenen.

Välkomna till Stockholmsvärmen, vi har förstått att ni haft det kyligt uppe i Kiruna några dagar?

– Ja, vi har spenderat fem dagar i ett iskallt Kiruna för att spela in en video till nya singeln Higher som släpps på en EP i februari-mars berättar Markus. Vi ville hitta en spektakulär plats att spela in på och jag har spenderat mycket tid i Kiruna under min uppväxt. Vi började prata om det i höstas och nu tre månader senare är videon äntligen inspelad och klar!

Fem intensiva dagar med ett internationellt team väldigt ovana vid kyla och snö var en spännande utmaning. Bandet jobbade med ett erfarna fjällguider, något som förstagångsbesökaren Kate tyckte var väldigt skönt.

– Jag är så tacksam att vi hade fjällguiderna, jag förstod efteråt att det hade varit farligt annars. Det var det kallaste jag varit med om. När man kommer ut varm och och härlig från en ombonad fjällstuga och ska börja spela in så känns allt toppen. Fem timmar senare efter att ha filmat mitt ute i ingenstans på en frusen sjö kändes det som att man ville dö. En dag var det -30 grader och stormigt. Det gick knappt att stå stilla i den starka vinden och jag skulle springa över isen. Jag stod och kurade under en renfäll när Marcus sa till mig att det var viktigt att jag inte vände ansiktet mot vinden eftersom risken för långvariga frostskador var stor. Läskigt. Men fjällguiderna tog hand om oss och försåg mig med massor av varm nyponsoppa säger hon och skrattar.

Hur är det Kate, är Sverige hemma för dig nu?
Ja, definitivt! Jag har bott i LA i fem år, London i två år och nu i Stockholm. Och det är konstigt för ju mer jag skaffar boenden på olika platser, ju tydligare är det att hemma är inuti mig. Det låter så fånigt, men ju längre tid jag spenderar borta från Australien så handlar det inte längre om platser utan om var människorna du bryr dig om och var din passion finns.

En bekant sammanförde bandet vid något som kan liknas vid en musikalisk blind date.
– Vi hade inte ens hört varandras musik vilket annars är vanligt vid den här typen av samarbeten. Men han trodde att vi kanske skulle kunna göra något ihop – och sa att i värsta fall kommer ni iallafall att ha haft en bra utekväll, berättar Markus.
– Jag och Hampus ville göra olika saker och jobba med olika artister i olika genrer, därför tyckte vi att det var kul att träffa Kate. Kanske var det på grund av att vi inte hade några som helst förväntningar som det gick så bra. Den där kvällen slutade med att vi gick förbi studion och skrev Northern lights. Love at first eardrum helt enkelt. När det hände var vi väldigt avslappnade och stressade inte alls. Saker fick ta sin tid och vi provade oss fram. Och vi försöker påminna oss om att den typen av arbetssätt är bra för oss. Att skapa musik i stressiga situationer är svårare för oss. Vi behöver känna att vi är vänner som gör det vi älskar snarare än att producera på beställning. Det fungerar för oss. Att definiera det vi gör för kul istället för jobb är bra.

Kate Boys efterlängtade debutalbum är färdiginspelat och släpps senare i vår. Singeln Higher är först ut och publiken på Strand fick höra den under konserten i lördags. Bandet beskriver låten som en stark favorit från albumet (vi får också veta att mystiska Slow Magic sagt ja till att göra en remix). Kate berättar:
– Jag kände efter att ha spelat kväll efter kväll under USA-turnérandet att jag får en sån stark koppling till publiken när de sjunger texterna tillsammans med mig. Det inspirerade mig oerhört. När vi kom tillbaka till studion började vi jobba mer medvetet med vilken typ av budskap vi vill sprida. Det går inte bara att sjunga sånger om kärlek, klubbar och ha kul. Markus fortsätter:
– Många andra är ju bra på det. Vi gör något annat. Så vi började fundera över vad vi har för syfte och mening med det vi gör. Bara att släppa poplåtar och göra människor glada eller vad är det? Higher är resultatet av att vi kom fram till att vi vill kommunicera något mer. Vi har möjlighet att förmedla budskap som betyder något för oss. Om det förändrar är inte säkert, men vi måste iallafall försöka. Med Higher vill vi säga att alla är lika och att jämställdhet är viktigt. Saker börjar bli bättre, men det går att göra mer.

Bandet har gjort allt jobb med debutalbumet själva och känner sig trygga i sin process. Men när de kom till punkten där de behövde någon utomståendes perspektiv samarbetade man med Max Dingel som mixat albumet.
– Vi gör ungefär halva jobbet tillsammans alla tre och den andra halvan jobbar vi en och en och skickar runt materialet. Det är så vi landar i vårt sound, det går inte att göra på egen hand, berättar Markus.
Hampus kommer från 70-talsrock och progg-världen, Marcus har en elektronisk old school-bakgrund och Kate har varit låtskrivare och har skrivit poplåtar åt andra artister. Kate Boy är vad som händer när man kombinerar de här tre personligheterna och bakgrunderna helt enkelt.

– Man får bara en chans att ge ut sitt debutalbum, därför har vi gjort vårt bästa för att det ska bli väl mottaget, få rätt skjuts och nå utanför den grupp som känner till oss idag. Det tar lång tid och kan vara frustrerande, men det gör att vi i slutänden inte heller kommer att ångra något. Det är det viktigaste säger Kate och berättar också att det jobbas med koncept och omslag för albumet sedan förra veckan och att vi kan förvänta oss några överraskningar framöver.

Hellsisters gillar ju musiktips – så självklart bad vi Kate Boy berätta vad de gillar för musik just nu!
Marcus: Jag har inte hört Goats nya album, men deras tidigare album är awesome, så jag kan inte tänka mig att det här skulle vara sämre. Ser fram emot att ha en kväll ledig och lyssna igenom det.



Marcus: Vi spelade på Electric picnic och efter oss spelade Moodoid, ett franskt band med mängder av instrument, massor av make och glittriga kläder. En kille och fem tjejer som spelar psykadelisk rock. Vi hade aldrig hört dem innan, men bestämde oss för att stanna och det var så värt det – en fantastisk konsert! De släppte ett album förra året och de lät verkligen likadant live som på skiva.



Kate: Danska Linkoban gillar jag! Hennes musik är mer elektrisk. Hennes framträdanden är så mycket energi och glädje.


Kate: Ett aussie-tip: Det finns en australiensisk tjej som jag tycker är underskattad, Chela. Hon är riktigt cool. Poppig och lättlyssnad, men jag mår alltid bra när jag lyssnar på henne.